Hur det känns att vara hemma är svårt att förklara, men på ett sätt känns det jättekonstigt samtidigt som allt känns precis som vanligt. Det har gått tre veckor och jag jobbar redan massor och det är skönt så att jag kan börja spara till nästa resa, för ja en ny resa blir det. Man kan ju säga som så att den här underbara resan bara gett mersmak och jag är mer hungrig på världen! Men det går inte en dag utan att jag tänker på alla fantastiska ställen jag besökt, fina vänner jag mött och hur roligt jag har haft det med min vapendragare Sofie! Jag har läst många resebloggar innan resan och även lite under resans gång och alla säger att efter ungefär två veckor hemma kommer den jobbiga känslan av att vara hemma. Jag är så glad över att träffa min familj, mina vänner och kollegor och tacksam över att faktiskt ha ett jobb direkt när kom hem, men jag måste hålla med och jag saknar resandet något oerhört och att kunna göra dom jag vill när jag vill, hitta på äventyr, dansa i sanden med en drink i handen och njuta av tillvaron, att ligga och ha skrattanfall med Sofie i något sunkigt hostellrum,möta nytt folk,- underbara och konstiga, ja jag saknar backpackerlivet så otroligt. Men nu ska jag njuta av sommaren om den nu behagar att komma och umgås med mina vänner, för att förhoppningsvis kunna åka iväg så snart som möjligt!